partalitegranna

500 pixlar breda.

fast idas hår är fint nu med.

 

 

fan att taylor tittar in därimitten

Om Aneel fick välja skulle han helst vara en fluga. ”Då skulle jag äta bajs”

Nu har vi tre inlägg som heter Äta Bajs. Och fler ska det bli, för att äta bajs, ja det måste ju nästan vara det bästa man kan göra.  Jag är lite trött.

Hurra för kalle och kalles kalas och S. Vikdahls bakverk i olika former.

さようなら

 

 

Jag går in på pet society i panik var femte minut. Det är fasen nära att jag fuskar nu. Jag vill verkligen starta en fine arts collection.

Idag är en sån dag då jag gillar murka män med snuskiga sånger. Fast vilken dag gör jag inte det. "Daddy´s home" tillexempel är bra men den finns icke på spottan ännu. Spottan säger att inte uscher har gjort nått sen 2008 med det är ljug. How low är bra också.

Jag lyssnar just nu på Neo som var med i Melodifestivalen och såg ut som Mika. Fingerdiggar. Det svider på lite på fingret. Det känns lite som jag har bränt mig där men jag har inget minne av det.

 

Jag tittar igenom olika människors marsspellistor och känner att alla är ganska dåliga på att göra spellistor, inklusive jag själv. Tycker även det är konstigt att ingen har med Manboy och andra melodifestivalhits i sina listor. Alla har vi ju lyssnat på Timoteij ett antal gånger den här månaden. Går inte att förneka.

 

Idag är det stora spelainvattenfilmsdagen och jag är jäkligt pigg för att ha sovit så lite som jag har. Ikväll är det nått tvprogram också, och jag har handlat papper och penna och sudd och bok idag. herligt.

Här sitter jag i venten. Och spelar lite P3T s0ci3tY.

Jag har varit ledig i två dagar. En dålig dag och en dag som blev bra tack vare att den första var så åt helvete.

Livet är bra nu tror jag. Jag är en stark afrikansk kvinna med inre sorger.

 

Idag är en ovanligt bra dag. Vi är i tidningen och jag är glad och jag såg han som är modell för nått och min dator är lagad och katten ska få åka till ett vackert land och ha ett vackert liv och jag har fått tala massa sagan om ringen och harry potter med Björn och jag är glad. Jag är framförallt glad för Kattens skull.

Aujourd'hui, c'est jour Erik ponti Germundsjö. Baldone är inget vi bryr oss om.

fint såhär vid 22.54

finaste flickan jag sett i mitt liv nästan. Rosie Tupper

jag har köpt så fina saker idag att ni inte kan förstå.

Det är lite för bra här. Jag har liksom allt jag gillar.

pepsi
kaffe
bananaskids
leukemi
katt
internet

 

Solen lyser in på min säng. Det är något av det finaste jag vet. Jag känner för att titta på gamla vhs:er och skriva ut saker på fint papper. Men jag tänker inte göra det, det finns lite internet kvar.

 

Lista på folk det är synd om:

Jack
Bertil Åberg
Knyttet
nåt random afrikabarn
dogge doggelito

 

Ibland smakar bananaskidsen lite citron och det gör mig förbannad.


jag gillar masker

Det här inlägget är till mig så jag förstår om ni inte orkar läsa hela jäkelskapet. Men man vill minnas.

Idag fyller jag arton år och igår slog det mig att det är på något vis den officiella dagen som avslutar barndommen. Hur länge man än känner sig som ett barn, eller hur tidigt man än slutar känna sig som ett barn så är det här på något vis omvärldens mått. Nu är jag vuxen tycker dom.

Jag känner mig inte alls vuxen. jag känner mig 17. Jag känner mig för liten för att ha avslutat ett kapitel i mitt liv. Har jag avslutat ett eller två? äÄr 13 också någon slags gräns? Det spelar ingen roll för den gränsen vsar inget avslut utan en början. Den här är ett avslut.

Jag känner att det gått otroligt lång tid sen jag var tillexempel femton. Det har det inte. Det är ingen tid alls om man räknar i stora mått mätt. Elva år känns som det aldrig ens hänt. Därför inser jag att den här åldern också försvinner fort. Om tre år kommer jag känna mig väldigt långt ifrån den här tiden i mitt liv och det vill jag inte. Jag tycker om den här tiden aldeles för mycket för att vara påväg ifrån den. Från kvällar med mina vänner innan dom bäddar ner mig och rider på varandras ryggar hem. Man hör ju att det är alldeles för fint för att färdas ifrån. Vänner som skriver dikter på mina väggar och vänner som tar med sig bilder på kattungar för att jag inte får ha egna. Det är inte så att jag ska ta något slags kliv ifrån dem men hur man än vänder och vrider på det så går tiden framåt även om jag önskar att den skulle stanna upp lite extra just nu.

För ett kort tag sedan hade jag gjort vadsomhellst för att tiden skulle springa lite fortare och kanske till och med hoppa över några år, men nu tycker jag inte att det känns riktigt rätt längre. Det här är ingen ålderskris ska ni veta. Det får man inte ha när man är arton för då skrattar alla över 30 åt en. Det här är bara en liten ledsen stund över att tiden går även när den är som bäst. Jag vet att mina vänner kommer fortsätta skriva dikter och visa mig fina filmer och skicka sina finaste låtar och berätta om sina dagar för mig. Det kommer inte ta slut. Men det kommer förändras snart för snart går vi ut skolan och alla ska iväg. En ska hit och en ska dit och en ska plugga det och en annan ska plugga nått annat. Vi kommer få nya vänner och vi kommer få nya intressen och vi kommer bo på nya platser utan varandra. Det kommer bli jättebra då, vi kommer vara jätteglada, men just nu känns det som det jobbigaste. Jag kommer ju knyta ihop er i en hög och tvinga er spendera varje dag tillsammans nu. Sommaren. Vi måste för det kan vara våran sista sommar här.

Idag fyller jag arton år och mamma har letat över hela stan efter en krukros som luktar. Hon hittade en och den står här bredvid mig och luktar allt vad den kan. Tack mamma. Nu är det exakt 17 minuter kvar.

Jag har haft en bra barndom och mamma säger att den tar slut när jag vill att den ska ta slut och inte när nån säger det. Oj vad snabbt jag skriver på tangenterna idag. Måste sluta sitta vid datorn så mycket. Men mamma säger i alla fall att den inte tar slut idag om jag inte vill det. Att man kan vara lite som peter pan och bestämma själv. Eller som Alice som också vägrar bli stor. Men jag vill nog inte vara en sån människa. Jag vill bli stor men det hindrar inte att det är lite sorgligt när det händer. Alla kapitel som tar slut är ju lite jobbigt. De bästa egenskaper jag fått av dessa åt är nog att jag inte är en avundsjuk människa alls längre, att jag är bra på att förlåta och att jag inte tar så allvarligt på saker. När jag skriver dessa egenskaper nu så märker jag att de alla är lite sådana egenskaper man har för att ignorera när saker blir svåra, men det är inte så jag menar. Det är inte så jag använder dem.  Nu är det 13 minuter kvar.

12 minuter.

På dagen jag föddes plockade dom tussilago har dom berättat. Det tjatar jag om, men det är för att det känns så väldigt långt till tussilago just nu. Nästan närmare till sommar än till tussilago för sommaren funderar jag på så mycket så den är nästan här. Men tussilagon väntar jag på, så det tar sin tid.

11 minuter.
Jag kommer int eorka läsa igenom den här texten när jag är klar. Jag blir förvånad om nån annan orkar läsa den men det spelar ingen roll. Jag vill ha den bara. Skriva nu när de tär en sån dag man ska minnas. Jag hade en bra gårdag, en jättebra, och dagen innan det och dagen innan det. Mina dagar är bra nu för jag har vänner som tar hand om mig. Och jag tar hand om dem också tror jag. Dom är ju så bra. Även fast vi inte gör så mycket men det är det som är så bra. Man kan titta lite på let´s dance även fast ingen riktigt gillar det och att det är biggest looser på tv räcker för att alla ska tycka det är anledning nog att träffas. Vi tycker om varandra tror jag. Jag tycker i alla fall om dem. Ida och kalle och Shane och Frida och Linn Adam och alla andra. Sara. Sara är i en klass för sig för hon har uppfostrat mig. Jag älskar Sara men det vet alla och det vet hon och hur mycket man än skulle försöka sätta ord på det hela så går det inte så jag struntar i det. Hoon är min bästa vän helt enkelt. 6 minuter kvar.

Snart kommer sara. Jag får hoppa fallskärm idag om jag vill men jag valde att baka en tårta bara. Jag vill baka en med flera våningar för det har jag aldrig gjort förut.

Nu är det inte sorgligt längre för solen kom fram. Nu är det bara självklart. Arton år är jag. Grattis till mig. Hoppas nästan att ingen läste för det blev lite som ett dagboksinlägg till bara mig. Två minuter kvar. En minut kvar. nu ringer det. Ingen minut kvar.

18 år

18 år
70 kilo
184 centimeter

”jag börjar bli gammal”

vilka dagar vilka nätter
flyende fåglar
ensamma människor
vilka tårar vilka svordomar

Sophie,
hur är det att inte se sin vackrastebestaven bli stor?
att inte uppleva hennes stora kärlek…
Minns du när du stängde in mig i torkskåpet?
du räddade mig, min hjälte
och sade ”Sara, Sara det är för ditt eget bästa.
jag log
jag log till och med på väg mot mörkret

Sophie,
även fast du var lite ofräsch, så gick jag aldrig
du var i mina tankar

Sen du tvingade mig bära jordsäckar till baksidan,
läser jag farliga dikter
och bråkar med världen
jag ville rädda alla förtryckta
ensam, med min vänstra arm
de sköt mig Sophie, från alla fyra håll sköt de mig
din vackrastebestaven vars ögon du aldrig kysste

jag lever för att äta ärta med grävling
av den anledningen är jag inte rädd för döden
den som dör, den dör

det här med att växa
det är som att förlora
ju äldre vi blir desto fler försvinner
det sägs att man mognar med tiden
ju närmare jag kommit döden desto mognare har jag blivit

 

vi. du, jag, hästen helen, snorre och det adopterade afrikabarnet intog vägar utan återvändo
vi drack barnsaft från svarta oceaner
det fanns de som återvände
det fanns de som släcktes som ljus
bara jag återstod…

döden, vilken känsla Sophie

Min mjölkvita, min vackrastebestaven
min eld, min stora kärlek
det är svårt utan dig, du är min anledning…

jag ville smaka himmelen
innan jag hamnade mellan fyra väggar
man kan ju inte dofta rosenblad genom stenmurar

Du är bara

18 år
70 kilo
184 centimeter

Jag har målat naglarna idag så jag känner att jag gjort nytta. Jag har städat huset också men det är nagellackeringen som får mig att känna att jag uträttat nått.

Jag har inte ätit någon mat idag men jag har ätit en fan så dyr chokladbit och druckit tre actimel. Räckte gott tyckte jag. Åtta bitar choklad för 69 kronor.
x*8=69.
x=8.625
8.625=inte värt det

Eftersom min dag inte var så intressant kan jag bifoga en text om kalles dag istället:

Kalle säger:
min dag
jag vaknade, jacob var vaken å satt vid datorn, jag tog på mig mina brallor å strumpor å slog mig ner vid honom, försökte klappa katten, men varken hon eller jag ville riktigt, sen gick vi ner och åt nudlar å läste kalle anka, sen gick vi upp till datorn, lyssnade på moe, sen kolalde vi bussar å vi gick tillsammans till bussen, lobbade lite snö över en snöhög, sen tog ja bussen å åkte hemåt,
hoppade av vid söra
mötte adam å hunden å alex cykel på vägen, han skulel lämna cykeln till alex, jag klappade hunden på huvudet, han frågade om något hände ikväll, jag sa att jag inte visste, det var ju lov sa adam å log,sen gick vi, fast åt olika håll förstås, jag kom hem å borstade tänderna å kissade, sen satte jag mig här


nu vet ni

fina pojkar är så fina.